Thai Tradition

ในห้อง 'ทวีป ยุโรป' ตั้งกระทู้โดย gurka, 13 ธันวาคม 2006.

  1. gurka

    gurka เป็นที่รู้จักกันดี

    วันที่สมัครสมาชิก:
    4 มกราคม 2006
    โพสต์:
    134
    ค่าพลัง:
    +817
    <TABLE height=168 cellSpacing=0 cellPadding=0 width="100%" border=0><TBODY><CENTER><TR><TD vAlign=top align=left width=600 height=1>






    </TD><TD width=100 height=1>[​IMG]</TD></TR><TR><TD width=100 height=1></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=1>Januari Sk๖rdsไsong
    Jordbrukare arbetar vไldigt tungt pๅ risfไlten under en lๅng tid bๅde i sol och regn. Nไr sk๖rdperioden ไr ๖ver och riset ไr inlagt i en lada dๅ ordnar de "tammbun" ceremonin. Ordet "tammbun" betyder att ge, skไnka, dๅ folket ger mat till munkar och de fattiga f๖r att vไlsigna sin familj.



    </TD><TD width=100 height=1></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>Febuari Maka
    "Maka" betyder tredje mๅnaden. I Lunar-kalendern kallas "Makamass" eller "Makabucha jaturongkasunnibaht". Makabuchas dag, bestไms att vara den dagen som det blir fullmๅne under den 3:e mๅnaden.



    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>Mars Ceremoni slutet av ๅret (den gamla nyๅrafton)
    Nyๅraftonsceremonin b๖rjar dagen f๖re fullmๅnen under den 4:e mๅnaden. Ceremonin hๅller pๅ ไnda till dagen efter fullmๅnen. Huvudsyftet ไr att man ska tไnka pๅ sin ๅlder som har gๅtt ไnnu ett ๅr till. Mไnniskor tไnder smไllare, spelar trummor, ringer pๅ ringklocka f๖r att jaga bort det onda. Folk i gamla tider hjไlpte varandra att stไda bostaden , tempel och allmไnna platser f๖r att vไnta pๅ det nya ๅret som kommer.



    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>April Songkran
    Den 13:e April ไr begynnelsedag, 14:e ไr mellandag (nyๅr afton) och den 15:e ไr nyๅrsdagen. Songkrann ไr en underhๅllningsceremoni i den 5:e mๅnaden, dvs den vilande perioden f๖r jordbrukarna. Det var en tid f๖r dem att roa sig innan nไsta arbetssไsong b๖rjar igen. Folk hไller vatten pๅ varandra, vilket betyder att de vไlsignar varandras lycka under den kommande nya ๅret.



    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>Maj Wisakabucha
    "Wisakabucha" betyder 6:e mๅnaden eller kallas "wisakamas". Kung Rama II startade celemonin f๖r f๖rsta gๅngen ๅr 2360 (i b๖rjan av Ratanagosin dynasti), sedan har ceremonin fortsatt ไn idag. Under Sukothaiperioden ordnades ceremonin pๅ fullmๅnedagen under 6:e mๅnaden. Folk gๅr till templet och tammbun pๅ morgonen. Bostไderna ไr dekorerade med dekorationslampor, r๖kelse, och blommor, samt att de ไven tไnder ljus nไr kvไllen kommer.



    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>Juni Innan "Kaowphansa"
    Den 7:e mๅnaden. Folk skulpterar ljus och dekorerar ljus som g๖rs mycket vackert f๖r att ge bort till munkar, dvs f๖r att de ska kunna anvไndas under Kaowpansaperioden, dไr munkarna stannar i templet under regnperioden. Mไnniskor gๅr i tๅg , vissa dansar, spelar musik, trummor och bไr ljus hela vไgen ไnda till templet. Traditionen b๖rjade i b๖rjan av Ratanagosindynastin och traditionen har ๖verf๖rts frๅn generation till generation ไnda fram till idag.



    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>Juli Kaowphansa
    Pansa betyder regn eller regnperiod. Kaowpansasไsongen b๖rjar frๅn den f๖rsta m๖rka mๅnens dag i den 8:e mๅnaden, vilket ไr i juli mๅnad varje ๅr. Under Kaowpasa avstๅr alla mไnniskor ifrๅn all synd och f๖rs๖ker hๅlla sina sjไl ren och bara g๖ra goda saker. Folk gๅr till templet f๖r tammbun traditionen.



    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>Augusti Gๅnjuck
    "Gๅnjuk" ไr en gammal tradition som f๖rekom lๅngt tillbaka i tiden. Nไr barnen ไr 1 mๅnad gammal, rakade man av allt hๅr sk. "phๅmfai"(el hๅr). Nไr hๅret vไxte upp igen gjorde man en uppsไttning mitt i huvudet f๖r bๅda pojkar och flickor. Detta symboliserade traditionen att barnen ไr rena och oskuldsfulla, dvs vuxna kan ge dem goda rๅd, vara snไlla mot dem och uppforstra dem pๅ ett bra sไtt. Nไr flickorna fyllde 11 ๅr och pojkarna blev 13 ๅr gamla ordnade man en ceremoni, dๅ man klippte och slไppte ner hๅret. Detta kallas "Gๅnjuk", nไr man klippte eller slไppte ner hๅret vilket betyder att barnen tog de f๖rsta stegen i vuxen ๅlder.



    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>September Saht
    "Saht" betyder h๖st dไr l๖ver faller. Ceremonin bestไms att hๅllas i slutet av den 10:e mๅnaden. Mไnniskor gๅr till templet och tammbun, och tar med sig speciella matrไtter t.ex. Kaowmatupayaht, Kaowyaku, Kaowtip, Grayasaht och banan. Man lagar alltid mycket Grayasaht f๖r att dela ut till grannarna och ไven till andra de kไnner. Folket firar Saht-ceremonin f๖r glไdjen att fๅ se att riset vไxer, dvs riskornet b๖rja vไxa ut ifrๅn risgrไset, eftersom innehๅllet i riskornen dๅ fortfarande mj๖lk. Matrไtten "Kaowmatuyaht" ingridenser ไr riskorn som fortfarande innehๅller mj๖lk inuti. Det pๅminner oss i religionkunskapen om att Buddah ๅt kaowmatupayaht innan han fann Nirvana.



    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=2></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=2>Oktober Thoadgratin
    Thoadgratinceremonin b๖rjade redan under Sukothai perioden och har fortsatt ไnda tills idag. Perioden ไr den f๖rsta m๖rkmๅne- natten i 11:e mๅnaden och l๖per till fullmๅnenatten (kallas "15 kamm") i den 12 mๅnaden. Ceremonin ไr underhๅllning, dvs folk gๅr till templet f๖r tammboon och roar sig samtidigt. I ceremonin hyllar man att risplantorna ไr planterade och att de fortfarande dๅ ไr smๅ, vilket medf๖r att folket har tid att roa sig innan sk๖rdeperioden kommer. Thoadgratin betyder att folk samlar ihop och ordnar Gratin, vilket ไr en slags vไxt dไr mไnniskor stoppar in pengar som de ska ta med sig f๖r att tammbun nๅgon annanstans, vilket leder till att man fๅr m๖jlighet att resa och trไffa nya mไnniskor och ha roligt pๅ samma gๅng.



    </TD><TD width=100 height=2></TD></TR><TR><TD width=100 height=1></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=1>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=1></TD></TR><TR><TD width=100 height=1></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=1>Novermber Loykratๅng eller Loykratong
    (Fullmๅne "15 kamm" 12:e mๅnaden)
    Vattennivๅn i floderna ไr h๖gt och vไdret ไr bra eftersom regnperioden nu ไr slut. Folk g๖r "Kratๅng eller Kratong", ett slags behๅllare av bananblad dekorerade vackert med blommor, r๖kelse och ljus. Nไr solen gๅr ner, klไder mไnniskorna sig fint och tar med sig Kratๅng ut till floderna. De tไnder ljus och r๖kelser i kratๅng sedan slไpper de ut kratๅng uti vattnet f๖r att se den flyta med vattenstr๖mmen. Syftet med ceremonin ไr att man visar sin respekt f๖r vattents gudinna. Man ber om f๖rlๅtelse f๖r gudinnan en gๅng per ๅr att man under ๅret som gๅtt har anvไnt vatten. Perioden ไr fruktsam med ris i fไltet och fisk i floderna, vilket thailไndarna brukar sไga "Me kaow nai na mee pra nai hnong", uttrycket betyder att det ไr ett fruktsamt ๅr.



    </TD><TD width=100 height=1></TD></TR><TR><TD width=100 height=1></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=1>[​IMG]




    </TD><TD width=100 height=1></TD></TR><TR><TD width=100 height=0></TD><TD vAlign=top align=left width=600 height=0>December Truht Leang Kaownoom Buang
    Truht = Ceremoni, Leang = bjuder, Kaownoom Buang = en matrไtt med rไkfyllning. Ceremonin kallas f๖r "Bjuder pๅ Kaownoom Buang". Det mๅste vara pๅ vintern nไr vatten i floden sjunker, vilket ocksๅ medf๖r att dไr finns mycket rไkor. I gamla tider, under Kung Rama IV brukade folk sไga om en kvinna som kan laga Kaownoom Buang, vika Dimsumblad, skala plommon och vika en lๅng betel, dๅ ไr den kvinnan vไrde10 Chung. Chung ไr enhet f๖r pengar = 800 baht, uttrycket betyder inte kvinnans vไrde i motsvarighet av pengar utan det betyder att hon har en mycket utmไrkt egenskap. I gamla tider hade man annat sไtt att rไkna pengar.
    4 salung = 1 baht (25 satang = 1 salung)
    4 baht = 1 tammlung (100 satang = 1 baht)
    20 tammlung = 1 chung


    </TD><TD width=100 height=0></TD></TR><TR><TD width=100 height=95></TD><TD vAlign=top width=600 height=95>
    <CENTER></CENTER>Kไllor : Tradition, Thai Tradition, Copyright ฉ 2003 byThailandcentral

    </TD></TR></CENTER></TBODY></TABLE>​
     

แชร์หน้านี้

Loading...